Från konferenser 2

Lönsamma kunder och
olönsamma
Konferens i Spårvagnshallarna i Stockholm den 4 december 2002. Alla referat är skrivna
av elever vid Marknadsakademien på Stockholms universitet.
Kaj Storbacka, ek dr och styrelseordförande i CRM Group Ltd
- För att framgångsrikt kunna arbeta med relationsmarknadsföring
och CRM måste man utgå från ett produktfokus och inte från ett kundfokus. Med detta i
CRM-sammanhang paradoxala uttalande inleder Kaj Storbacka konferensen om Lönsamma
och olönsamma kunder.
Som alla initierade vet talar man inom CRM vanligen om att marknaden och
företagen i högre utsträckning bör orientera sig efter kundens önskemål och behov
för att på så sätt bli en god relationspartner. Men företag som inte har ett
kraftfullt och attraktivt erbjudande kommer aldrig att bli intressant för kunderna, menar
Storbacka. Alla företag måste bevisa sin kompetens inom branscher som de verkar i för
att det överhuvudtaget ska finnas förutsättningar för en CRM-strategi.
CRM:s historia går tillbaka till servicemarknadsföringen från
1970-talet. Ursprunget återfinns i de kritiska möten med kunden som
servicemarknadsföringen gjorde till huvuduppgift. Servicemarknadsföringen utvecklades
senare till Total Quality Management (TQM), som blev ett buzzword på 1980-talet, och som
syftade till att åstadkomma högsta möjliga kvalitet i affärsverksamhetens alla olika
funktioner.
1990-talets fokus kom sedan att omfatta hela leverantörsorganisationen och man talade då
om Business Process Reengineering för att skapa affärsprocesser inom organisationen som
var både högkvalitativa och effektiva.
Efter managementkonceptet Business Process Reengineering blev sedan CRM och
relationsmarknadsföringen är en naturlig fortsättning, som även förmår att ta kunder
och organisationen av dem i beaktande och inte enbart fokuserar på den egna
organisationens effektivitet och prestation. Samtidigt vill Storbacka inte minska
betydelsen av servicemarknadsföring, TQM eller BPR eftersom han ser att alla tre
tillsammans med CRM är centrala aspekter av strategisk företagsledning för att bli en
konkurrenskraftig och framgångsrik marknadsaktör. Ett processtänkande som inkluderar
service, kvalitet, affärsprocesser och kundrelationer är det som krävs av dagens
företag.
I framtiden måste man se kundrelationer som en tillgång som till och med ska redovisas
på balansräkningen. Företag måste lära sig att operationalisera kundrelationen; mäta
och räkna på den, för att kunna föra upp den på ledningsnivå (tidigare var den bara
en marknadsföringsfråga) och in i rum och medvetandet som inom de flesta företag
innehas av finansieringsmänniskorna. Först när marknadsförarna kan beskriva
kundrelationer med finansieringsspråk kommer den viktiga kundrelationen få en central
plats i företagens strategiska diskussioner.
Värdeskapandes logik och tillgången kundrelationer
Värdeskapandes logik har förändrats och investorer kommer att se
kundrelationer som en tillgång. Det handlar om att ändra företagens tankemodeller kring
sina kunder. I försäljarens värld råder talesättet Vi har produkter, låt oss
finna kunder, anser Storbacka. I en värld där relationer dominerar, lever
företagen efter devisen Vi har kunder, låt oss hitta rätt lösningar åt
dem.
Inom management idag dominerar två tankemodeller. Den första är att marknadsandelar
driver lönsamhet, ett tankesätt som Storbacka är mycket tveksam till. Den andra
tankemodellen är att ledare ser sina företag som en värdekedja, där företaget skapar
och distribuerar värde till kunden. Det senare är helt galet eftersom kunder enligt det
senare synsättet ses som passiva mottagare, vilket inte kunderna går med på. Storbacka
menar att kunden är i fokus och inte någon passiv mottagare. Kunden är ett subjekt
inget objekt.
Utgångspunkten för företag måste vara att förstå kunden och vilken roll företaget
vill ha i nätverket med sin omvärld. Storbacka talar om tre generiska roller som
företag kan välja för att definiera sin roll i nätverket eller att kommunicera sin
identitet. Beroende på vilken roll företaget väljer kommer kundrelationerna att se
olika ut.
Aggregator - Företaget måste förstå hur kunden
skapar värde. Här gäller det att skilja mellan produktion och tillhandahållande. Ett
företag som skapar värde för kunderna behöver inte nödvändigtvis tillverka vad det
erbjuder på marknaden. För att spela aggregatorrollen blir företagets varumärke
avgörande.
Commodity producer - Företaget har få relationer och
fokuserar på en del i värdekedjan.
Prime mover - Företaget har förmåga att skapa något
som är intressant för många aktörer i ett nätverk. Nokia är exempel på ett företag
som har lämnat värdekedjelogiken och istället blivit en nätverksarkitekt.
Det är viktigt att företagen själva definierar sin roll i nätverket
annars kommer någon annan aktör att göra det åt dem. Risken är också stor att
företaget hamnar i vad Storbacka kallar ett commodity corner och blir ett företag som
bara levererar komponenter.
Efter diskussionen om värdeskapandes logik talade Storbacka om att investorer i allt
större utsträckning kommer att se kundrelationer som en tillgång. Vid en jämförelse
under år 2002 av ett börsbolags marknadsvärde och substansvärde finns endast hälften
av värdet med. Detta kan ha sin förklaring i att företagen värderar vad de tror att de
kommer att sälja, det vill säga pengar kommer från kunder och värderas som NPV av
framtida cashflows, kompetens, varumärke och/eller kundrelationer.
Inga dåliga kunder- bara dåliga strategier
Kaj Storbacka presenterade ett diagram för kunddatabaser där den
vertikala axeln förklarar den växande bruttovinsten (cumulative profits) och den
horisontella axeln en rankning av kundernas lönsamhet (customer in profitability order).
Kurvorna varierar beroende på företags verksamhet och kundkrets. Varje företag kan dela
in sina kunder i tre huvudsakliga kategorier. Det finns kunder i databasen som företaget
måste skydda (protect), utveckla (develop) och kunder som företaget måste förändra
(change). Storbacka menar att företag är en uppsättning av kundportföljer bestående
av dess kundkategorier.
Innan man delar in sina kunder för att i ett senare skede sortera bort de olönsamma
kunderna måste företagen ta hänsyn till tre viktiga faktorer. Dessa faktorer är pris,
arbete och volym. Med arbete menar Storbacka den insats företag lägger ned på varje
enskild kund. En del kunder genererar inte stora intäkter. Men i jämförelse med den
insats företag lägger ned kan de klassificeras som lönsamma kunder. Det är därför
viktigt för företag att kalkylera kostnader relaterade till varje enskild kund eller
enskild kundgrupp innan man kan klassa kunder som lönsamma eller icke lönsamma. Företag
måste vid ett sådant tillfälle överväga kostnader som är relaterade till varje
specifik kund. Det är viktigt för företag att förstå att avveckling av kunder inte
nödvändigtvis behöver innebära nedskärning av kostnader. Det beror på att företag
glömmer bort att även de olönsamma kunderna bidrar till att täcka
företags fasta kostnader. Därför är det viktigt att identifiera och förstå kostnader
innan företag väljer bort några kunder.
Det finns inga dåliga kunder, bara dåliga strategier, säger Storbacka. Det
är strategin som avgör vilka kunder företag ska satsa på. De kunder som är olönsamma
idag kan vara lönsamma i morgon och tvärtom. Därför måste CRM övergå från att vara
en marknadsfråga till att bli en affärside. CRM som affärside innebär att företag har
ett förhållningssätt som genomsyrar hela verksamheten.
Tidigare har diskussionen ofta legat på kunddatabasnivå. Företag måste istället
börja analysera och kalkylera sina kundportföljer utifrån en strategisk nivå. Företag
måste utifrån de tidigare nämnda diagrammen hitta korrelationer för att simulera
marknadskonstellationer utifrån pris, arbete och volym. Genom att marknadsavdelningen kan
kalkylera dessa kostnader och simulera optimala situationer finns det underlag med vars
hjälp man kan kommunicera med företagsledningen. Begrepp som kundrelationer och
kundlojalitet som oftast används av marknadsförare är annars alltför abstrakta begrepp
för att motivera företagsledningen och andra utomstående investerare.
KunDskap - den trånga resursen
Det är viktigt att dela in Kompetens/Kunskap i olika områden. Företag
måste först förstå hur de ska positionera sig, hur de ska satsa på produkter. Det är
viktigt med en hög produktkompetens för utan produkten är företaget ingenting.
Produktorientering är otroligt viktigt och för att hitta rätt produkt måste man
förstå affärslogiken.
- Mervärde är ett ord som inte betyder särskilt mycket men som passar bra i det svenska
språket. Det är viktigare att företagen tittar på sitt värde ordentligt innan de
börjar tänka på mervärdet, anser Kaj Storbacka.
Det gäller att skapa kundförståelse. Ur kundens perspektiv genereras värde när kunden
börjar använda produkten. Med teknik kan företag idag vara närvarande hos kunden då
hon börjar använda produkten. Om vi kan hjälpa kunden uppnå sina mål då är vi
värdefulla! Ofta handlar det om att ta bort sylten, det vill säga det som
inte skapar värde för kunden. För kunder till SAS är det viktigast att kärnprodukten
fungerar bra. Lounger, fria drinkar och större benutrymme är inte lika värdefullt. För
kunden vill resa från punkt A till B och komma fram i tid och utan problem.
Information från marknadsundersökning
Det finns mycket man inte kan fråga om och få ett vettigt svar. Därför observerar man
numera kunders beteende istället. Detta anses ge mer värdefull information. Kaj anser
att det är oerhört viktigt att man frågar de personer som arbetar med kunden som har
den direkta kontakten med kunden. Eftersom dessa personer har mycket tyst
kunskap om kunden som aldrig har skrivits ned.
Genom att sammanställa alla information till en helhet får man ett bättre sätt att
hantera relationen med kunden. Det är dock väldigt sällan företag idag kombinerar
Systematic Customer Intelligence Management med personalens kunDskap och det krävs
därför ett annat tänkande för att förändra detta.
Hur kan en marknadsförare överföra kunddatainformation till produktchefen? Ofta finns
det inte tillräckligt djup i kunddatabasen för att kunna utveckla produkter. På
produktionssidan är det nödvändigt att man förstår att olika kunder behöver få
olika bra service.
Problematiken med segmentering är intressant eftersom den kan vara olika för
marknadsförare och produktionen. Därför talar man om att olika funktioner i företaget
behöver olika typ av information. Och dessutom används sällan den information som redan
finns i företaget.
Processdifferentiering för konkurrensfördel
Ibland är det svårt att skapa en differentiering om man har många
produkter. Om man dessutom vill skapa konkurrensfördelar är det bra om man har olika
processer i stället för olika produkter. Det är alltså processerna som ska skilja sig
från våra konkurrenters, inte våra produkter.
Att utveckla koncept - arbetsprocessen
1. Börja med en segmentering
- Segmentering för olika behov
Marknadssegmentering - denna segmentering finns redan i företagets
affärsidé.
Kundportföljen - lönsamhetsvärde. I princip handlar det om att
värdera kunderna och dela in dem i olika segment.
Kundtypologi - då man i sin kundbas försöker hitta arketyper av sina
kunder. Detta är en mycket dynamisk segmentering men som inte går att använda i
marknadsföringssyfte. Bättre är att hitta arketyper så att erbjudandet anpassas till
kunden så att hon dras in i en av företaget definierad arketyp.
Tillfälliga segment - grundidén är att man gör segmenteringen inför
en kampanj. Dessa kunder kan komma från var som helst.
Segmenteringssituation - är det gammalmodigt att segmentera? Pröva att
segmentera olika situationer i kundens liv där kunden har behov av oss som företag.
Försök att hitta situationer där vi kan skapa någonting värdefullt för kunden.
Företag måste veta varför man segmenterar och vad man ska ha
segmenteringen till.
2. Skapa förståelse för kundens process. Och vår företagsprocess och
få dem att passa ihop.
En del prisfokuserar, andra fokuserar på enkelhet och en tredje är
intresserad av fullservice. Det handlar om att hitta kundtyper - ärketyper -
och inte om att segmentera. Segmentering stämmer sällan ändå.
Prov på kundtyper i bank:
Nyförmögen - behöver stöd, har ingen erfarenhet av att vara rik,
behöver mycket stöd av.
Upptagen - en kund som är aktiv i arbetslivet men har inte tid att
placera, vill inte träffa människor.
Aktiv spelare - denna kund har koll på olika fonder och aktier, spelar
då och då med lite pengar samt vet var han/hon ska placera sina pengar.
Traditionell familjesparare - någon som ärvt och sparat pengar är
mindre riskbenägen. Konsumerar ingenting och vill träffa människor.
Bra om man kan kombinera olika typer av kunder med vinst (combining
typology with profitability).
3. Vad driver kundens behov? Gå in i kundens process. Hur ser hennes liv
ut? Hur ser hennes livscykel ut? Kajs råd är att organisera ditt företag efter kundens
livscykel. I vilka faser i kundens liv ska/vill företag vara aktiv? Hur ska processen se
ut? Kaj exemplifierar med Finlands motsvarighet till Dagens Industri. Vi vet mycket om hur
kunden tar beslut men väldigt lite om hur kundens process (livscykel, dagrutin etc.) ser
ut. Visa kunden att ditt företag vet hur hennes liv ser ut och fråga vad ni kan göra
för att göra det lättare för henne (Zipper analys).
Det är tänkt att kundens process och företagets process ska passa ihop så att värde
skapas för båda.
Mer att fundera på:
4. Vad består vårt erbjudande av?
5. Hur fungerar vår process med kunden?
6. Ta fram manuskript för hur möta kunden.
7. Använd en IT-tillämpning som gör detta möjligt.
8. Management System.
Känn till mer om dina kunder
Mycket av dagens forskning kring kundrelationer inriktas mot slutskedet av
relationen. Det som undersöks är hur man kan identifiera relationer som håller på att
försvinna samt hur ett företag avslutar relationer med olönsamma kunder. Det viktigaste
steget finns istället i början av relationen, där relationen stabiliseras och
företaget övertygar konsumenten att hon gjort det rätta valet, tycker Kaj Storbacka.
Fortfarande vet företag för lite om sina kunder. Genom att enbart fråga kunden riskerar
de att inte kunna blottlägga hela sanningen. Logiska efterkonstruktioner är vanliga och
svaren blir ofta ytliga. För att få en bättre bild bör företagen även ha IT-system
för att se hur kundens beteende ser ut, göra undersökningar av nuvarande och
potentiella kunder samt använda sin egen personal som kan ha stor kunskap om kunden.
Tillsammans bildar dessa delar en helhet som ger en mer omfattande kundförståelse än
vad som är möjligt om man begränsar sig till att enbart fråga kunden.
Att behålla gamla kunder kräver ofta andra kompetenser än de som krävs för att skaffa
nya.
Avslutningsvis rekommenderar Storbacka följande steg för företag som vill fortsätta
med sitt CRM-arbete:
Etablera fakta om kundbasen. Beräkna relationsvärdet!
Påverka årsplanering och lägg in ett kundperspektiv i denna.
Low hanging fruit i funktionen. Vart är vi på väg och vad
kan jag, i min funktion, göra nu?
Tips! Läs boken CRM (Customer Relationship Management)
av Storbacka/Lehtinen (se www.ebokhandeln.com)
__________________________________________________________________________________
Denna sida
uppdaterades 2003-02-03
copyright 2003 by crmnytt.com
|